Skjut in inskott med eftertanke

Skjut inte in infor­ma­tion mitt i meningen som får läsaren att tappa tråden. Struk­turera istället om meningen så att det viktig­aste kommer först, gör en egen mening av in­skottet eller ta bort det helt.

Med inskott menas en in­skjuten fras i en mening, som i det här exemplet (in­skottet fetat):

Exempel 1: Skillnaden är, bero­ende på vilket index vi studerar, mellan 4 och 12 procent.

Inskott kan vara ett prak­tiskt sätt att ge infor­ma­tion om en persons titel eller ett ords betydelse:

Exempel 2: Lars Melin, docent i svenska, skriver om kort­tids­minnets be­gräns­ningar i boken Språk­psykologi.

Exempel 3: Texten blir svår­läst om man ofta an­vänder inskott, det vill säga in­skjutna satser i meningen, efter­som vårt kort­tids­minne bara klarar mellan 5 och 9 en­heter under den sekund det varar.

I de två senaste fallen fung­erar in­skotten som paren­teser och läsaren förstår att den här infor­ma­tionen är av mindre vikt.

Men när vi läser sparar vi orden i det begränsade kort­tids­minnet (exempel 3) till vi har något begrip­ligt att hänga upp dem på. Om in­skottet kommer före den väsent­liga infor­ma­tionen i meningen kanske vi tappar tråden innan vi kommer dit.

Här är ett exempel med två långa men täm­ligen innehålls­lösa inskott före meningens huvud­budskap:

Exempel 4: Nu, i betyd­ligt högre grad än förr, och sär­skilt inom avan­cerade användnings­områden, väljs heli­koptern fram­för sina snabbare motparter.

Och här är ett exempel där det blir så rörigt att det är svårt för läsaren att ens förstå vilka fraser som är inskott:

Exempel 5: Tvärtom visar resul­taten att anti­rasistiska atti­tyder och tanke­figurer före­kommer, om än i skiftande om­fattning och med olika ut­bredning be­roende på form, i olika befolknings­grupper – inklusive i majoritets­befolkningen – i grupper med olika religions­tillhörighet eller ingen sådan samt i olika poli­tiska opinioner.

Placera därför in­skottet så att det inte stör meningens flyt. Ett alter­nativ kan vara att lägga in­skottet i en egen mening, eller att skippa det helt.

När du an­vänder inskott bör du vara noga med skilje­tecknen. Inskott som är nöd­vändiga för att meningen ska hänga ihop ska du inte använda några skilje­tecken runt. Paren­tetiska inskott – inskott som du kan ta bort utan att meningen blir ogrammatisk eller får ett ändrat grund­budskap – ska du sätta komma­tecken runt. Andra alter­nativ är tank­streck (som i exempel 5) eller parenteser.

Komma är det mest av­skiljande, medan tank­streck lyfter fram in­skottet mer och paren­teser signa­lerar oviktighet.

Vill du skriva mer läs­vänligt kommer här för­slag på omstruktur­eringar av exempel 1, 4 och 5:

Exempel 1: Beroende på vilket index vi studerar är skill­naden mellan 4 och 12 procent alternativt Skillnaden är mellan 4 och 12 procent beroende på vilket index vi studerar.

Exempel 4: Heli­koptern väljs framför sina snabbare mot­parter i betyd­ligt högre grad än förr, särskilt inom avan­cerade användnings­områden.

Exempel 5: Tvärtom visar resul­taten att anti­rasistiska atti­tyder och tanke­figurer före­kommer

• • i olika befolknings­grupper, inklu­sive i majoritets­befolkningen
  • i grupper med olika religions­tillhörighet eller ingen sådan
  • i olika politiska opinioner.

Dock före­kommer atti­tyd­erna i skiftande om­fattning och med olika ut­bredning beroende på form.

Fler snabba skrivtips om meningsbyggnad

• Vänstertyngd komplicerar läsningen
• Symmetriregeln – jämvikt runt och
• Så och då som dubbelt satsled
• Metatext kommenterar texten
• Binde­ord ger samman­hang
• Stilig satsradning
• Så använder du kommatecken
• Alla snabba skrivtips om meningsbyggnad.

Bok om problematiska meningskonstruktioner

• Bygg bättre meningar – för dig som redigerar text 

Mer om inskott i Skrivbrevet från Evas skrivskola

• Undvik förvirrande inskott, 8/2017

Mer om kommatering vid inskott

• Kommatering del 6, Språkbloggen Svenska Dagbladets