Skapa en röd tråd i texten

Bygg dina meningar med den kända informa­tionen först och det okända sist så skapar du en röd tråd som håller ihop texten.

Det normala när vi kommuni­cerar på svenska är att vi inleder en mening med det som är känt – tema – och avslutar meningen med ny information – rema.

Vi förväntar oss nämligen att den kända information ska komma först, och när den inte gör det blir meningen knepig att läsa.

Temat är meningens (eller satsens) startpunkt, det man utgår från eller talar om. Temat återfinns ofta i meningens fundament (det som står till vänster om det finita, tidsböjda, verbet).

Remat är yttrandets fortsättning, det man säger om temat. Remat står ofta till höger om det finita verbet.

I meningarna nedan är temat i kursivt rött och remat är fetat:

1. Temat är ofta meningens funda­ment.
2. Fundamentet är allt det som står till vänster om det finita verbet.
3. Men att temat ofta står som funda­ment är inte det enda ut­märkande.
4. Det är också ofta en nominal­fras i bestämd form (den väl utförda text­bindningen), ett egen­namn (Lisa) eller ett personligt pro­nomen (hon).
5. Medan temat alltså inleder meningen kallas den nya informa­tionen till höger om det finita verbet för rema.
6. Remat brukar stå i obestämd form.
7. Den obestämda formen signalerar att informa­tionen antas vara ny för läsaren.
8. Men remat behöver inte vara en nominal­fras utan kan också vara till exempel ett verb eller ett adverb.

Du kan binda textens röda tråd på olika vis. Antingen börjar du flera meningar efter varandra med samma tema, som i meningarna 3, 4 och 5 ovan. Men använder du bara tema­upprepning blir texten bli statisk. Dessutom tappar du tråden om du vill presen­tera ett nytt tema.

För att behålla den röda tråden utan att tappa flyt och samman­hang kan du variera knytandet genom att låta före­gående menings rema bli nästa menings tema (tema­progression), som i meningarna 1 och 2 respektive 5, 6 och 7 ovan.

Om du inte tänker på att ha en röd tråd kan meningarna bli så här:

• Meningens funda­ment är temat ofta.
• Allt det som om det finita verbet till vänster står är funda­mentet.
• Att det står som funda­ment är inte det enda ut­märkande för temat.

Som du märker är blir meningen rätt svårtolkad när den kända informa­tionen kommer sist.

Bristande tematisk bindning hänger ofta ihop med långa funda­ment, det som kallas för vänster­tunga meningar. Det kan du läsa mer om i länkarna nedan.

Fler snabba skrivtips om meningsbyggnad

• Vänstertyngd komplicerar läsningen
• Binde­ord ger samman­hang
• Variera dina sambandsord
• Referensbindning håller ihop textens innehåll
• Skriv inte bara korta meningar
• Så använder du både och
• Samordna med såväl som
• Dels samordning, dels rytm
• Ju–desto på rätt sätt
• Skjut in inskott med eftertanke
• Symmetriregeln – jämvikt runt och
• Så och då som dubbelt satsled
• Metatext kommenterar texten
• Stilig satsradning
• Alla snabba skrivtips om meningsbyggnad

Webbkurser om textredigering och korrekturläsning

• Ta hand om texten – en kurs i text­redi­gering, för dig som tar hand om egna texter och andras
• Kort om korrektur – en kurs där du lär dig effektiva arbetsmetoder för korrekturläsning

Böcker om problematiska meningskonstruktioner

• Bygg bättre meningar – för dig som redigerar text
• Vanliga korrekturfel – och hur du åtgärdar dem

Mer om hur du skapar en röd tråd

Evas språkblogg

• Håll ihop texten med bindeord
• Tema-rema gör texten läsvänlig
• Undvik syftningsfel

Skrivbrevet från Evas skrivskola

• Bind ihop texten, nr 4/2017.
• Bind ihop textens innehåll, nr 3/2019.
• Använd en naturlig ordföljd, nr 4/2019.

Bilden är AI-genererad.

Webbkurs om knepiga pronomen

• Språkriktigheter – De eller dem eller dom? – den här kort­­kursen ger dig både den gramma­­tiska grunden och rejält med praktisk träning. Vill du bli ännu bättre på att skriva korrekt finns det två till kort­­kurser om heta språk­­frågor, och du kan köpa alla tre som ett paket: Språkriktigheter.

Fler snabba skrivtips

• De eller dem eller dom?
• Alla snabba skrivtips om pronomen
• Alla snabba skrivtips om språkriktighet

De som eller dem som på Evas språkblogg

• Ska normen eller språkpoliserna bestämma?
• De eller dem eller dom?
• De eller dem eller dom – ännu en gång
• Är tiden inne för en dom-reform?

Liten studie av bruket av de som eller dem som

• Till de som eller till dem som? En undersökning av norm och bruk

Mer läsning om de som eller dem som

• Språkrådets rekommendation
• Språkrådet rekommenderar – bok som bland annat tar upp de som eller dem som i kapitlet "Pronomenvariation".

Annons: