Om du skriver två huvudsatser efter varandra utan bindeord har du åstadkommit en satsradning. Det är inte felaktigt, men kan vara olämpligt. Eller stilistiskt snyggt.
Satsradningen är ett sådant fenomen många har fått röda bockar för i skolan, trots att det är ett stilistiskt grepp som i litteraturvetenskapen kallas för asyndes: två huvudsatser skrivs i samma mening, med bara ett kommatecken mellan satserna. Till exempel: flickan skrev febrilt, hon hade en blogg att fylla.
Att lärare vill hävda att satsradningar är felaktiga kan vara för att de kan ge texten en talspråklig ton, särskilt om de förekommer ofta. För att satsradningen verkligen ska bli ett stilistiskt grepp bör du tänka på följande:
- Satsradningar passar bäst i mer personliga texter, som skönlitteratur eller krönikor.
- Den andra huvudsatsen bör på något vis förklara, precisera eller modifiera den första.
- Undvik flera satsradningar på varandra i samma mening.
- Undvik satsradningar när innehållet i satserna eller deras form skiljer sig mycket.
Fler snabba skrivtips om meningsbyggnad
- Vänstertyngd komplicerar läsningen
- Skjut in inskott med eftertanke
- Symmetriregeln – jämvikt runt och
- Så och då som dubbelt satsled
- Metatext kommenterar texten
- Bindeord ger sammanhang
- Så använder du kommatecken
- Alla snabba skrivtips om meningsbyggnad
Webbkurser om textredigering och korrekturläsning
- Ta hand om texten – en kurs i textredigering, för dig som tar hand om egna texter och andras
- Kort om korrektur – en kurs där du lär dig effektiva arbetsmetoder för korrekturläsning
Böcker om problematiska meningskonstruktioner
Mer om satsradning på Evas språkblogg
- Satsradning – stilistik eller språkslarv?
- Vanliga korrekturfel
- Kommatering – att hantera kommatecken
Mer läsning om satsradning
- Språkriktighetsboken – på sidorna 331–334 diskuteras satsradningar
- Språkrådet kommenterar satsradning
Annons:
Annons: