Så använder du kommatecken

Grund­regeln för kommatecken är inte svårare än att det ska användas för att markera paus i läs­ningen, men ändå blir det ofta fel.

I svenska använder vi idag tydlighets­kommatering. Grund­regeln är att sätta ut kommatecken där vi naturligt gör paus.

Kommat ska hjälpa oss att förstå hur vi ska läsa texten. Det markerar en avgräns­ning inne i meningen och signalerar paus, och det ska stå mellan delar i meningen som är relativt fri­stående.

Det vanligaste kommateringsfelet är över­användning, så var generellt sparsam med komma­tecknet. Men i några fall ska du alltid använda det:

• Mellan led i upp­räkningar: Lisa, Anna, Kalle och Pelle gick till skolan en vinterdag. Även mellan adjektiv om kommat kan ersättas med och: De gick på en bred, väl­plogad trottoar.
• Mellan sam­ordnade full­ständiga huvud­satser, och då sätts kommat ut före den sam­ordnande konjunk­tionen: Lisa och Anna hade mössor på sig, men Kalle och Pelle gick bar­huvade. Kommatecken kan dock ute­lämnas i kortare meningar om det inte behövs av tydlighets­skäl.
• Vid sam­ordningar med dels … dels, ju … desto, än … än, ömsom … ömsom: Pojkarna tyckte dels att det var för varmt för mössa, dels att mössan plattade till frisyren.
• Som avgräns­ning vid vissa korta, fri­stående fraser: Hu, det är kallt om öronen! Eller: Tyvärr, mössa passar inte på mitt huvud. Eller: – Jag tycker att det är dumt av er att inte ha mössa, sa Lisa.
• På båda sidor om parentetiska (icke nöd­vändiga) inskott: Innan barnen kom fram till skolan var, som man kunde ha väntat sig, pojkarnas öron röda.
• Mellan huvud­satser som inte har något sam­ordnande ord, så kallad satsradning: Öronen var röda, pojkarna var ändå nöjda.

Det finns också några regler för när kommatecken inte ska användas:

• Före nöd­vändiga bi­satser, det vill säga bi­satser som krävs för att meningen ska bli full­ständig: Pelle sa att hans öron inte alls var kalla.
• När två sam­ordnade satser har en gemen­sam sats­del: Lisa gick till skolan på morgonen och gick hem på efter­middagen.
• När två bisatser sam­ordnas: Kalle tyckte att hans mössa var ful och att Lisas var snygg.

Om en mening inne­håller både huvud­sats och bisats bör man tillämpa tydlighets­kravet. Är meningen lång kan man sätta ut ett kommatecken mellan satserna, särskilt om bisatsen inleder:

När flickorna och pojkarna äntligen kom fram till skolan efter att ha gått så länge i kylan, var de så kalla att de knappt fick av sig ytter­kläderna.

​Fler snabba skrivtips

• Stilig satsradning
• Skjut in inskott med eftertanke
• Alla snabba skrivtips om interpunktion

Webbkurser om textredigering och korrekturläsning

• Ta hand om texten – en kurs i text­redi­gering, för dig som tar hand om egna texter och andras
• Kort om korrektur – en kurs där du lär dig effektiva arbetsmetoder för korrekturläsning

Böcker om problematiska meningskonstruktioner

• Bygg bättre meningar – för dig som redigerar text
• Vanliga korrekturfel – och hur du åtgärdar dem

Mer från mig om hur du använder kommatecken

Evas språkblogg

• Kommatering – att hantera kommatecken
• Många kommatecken hackar upp läsningen
• Kommatering i översatta texter
• Satsradning – stilistik eller språkslarv?

Skrivbrevet från Evas skrivskola

• Undvik förvirrande inskott – nr 8/2017.
• Kommatecken före och  – nr 4/2018.

Mer om kommatecken

• Språkrådets handbok Svenska skrivregler
• Skiljeteckensboken av Siv Strömquist.

Illustrationen är AI-genererad.

Annons: