Håll koll på meningens fundament

Satsledet fundament hörde många av oss aldrig ens talas om i skolan, men det utgör grunden för många av dagens skrivråd.

När du gick i skolan kanske du aldrig presen­terades för andra typer av sats­analyser än tradi­tionell gramma­tik, men det finns fler sätt att analysera satser. Till exempel positions­schemat, även kallat sats­schemat, som med för­del kan användas i ett språk som svenska som har en fast ordföljd.

Positionsschemat formulerades av den danska språk­vetaren Paul Diderichsen i hans verk Elementær dansk grammatik som gavs ut 1946. Schemat beskriver i vilken ordning de primära sats­leden i ett språk kommer. Sats­leden kan sättas in i bestämda fält efter den funktion de har i satsen – det avgör­ande är vilken relation de har till det finita verbet, alltså det tids­böjda verbet.

Om sats­leden flyttas från ett fält i schemat till ett annat trans­formeras satsen, till exempel från huvud­sats till bisats.

I bilden ovan är några exempel på meningar är inplacerade i positions­schemat för en huvud­sats. Funda­mentet kan bestå av olika sats­led, och om det till exempel består av subjektet blir det tomt i subjekts­fältet.

Fundamentet är allt som står före huvud­satsens finita verb, och som synes av exemplen i positions­schemat ovan kan det bestå av olika sorters sats­led, och även hela bi­satser. Här är ytterligare ett exempel där fundamentet är kursiverat och det finita verbet är fetat:

Det som står till vänster om det finita verbet är meningens fundament.

När du bygger en mening spelar det stor roll vad du placerar i funda­mentet och hur långt det blir, och därför rör många av dagens skriv­råd detta sats­led. Till exempel att du bör und­vika att skriva många meningar med vänster­tyngd, det vill säga långa fundament

Mer från mig om meningsbyggnad

Fler snabba skrivtips

• Vad är ett finit verb?
• Skriv inte bara korta meningar
• Vänstertyngd komplicerar läsningen
• Skjut in inskott med eftertanke
• Symmetriregeln – jämvikt runt och
• Så och då som dubbelt satsled
• Metatext kommenterar texten
• Binde­ord ger samman­hang
• Stilig satsradning
• Alla snabba skrivtips om meningsbyggnad

Böcker

• Bygg bättre meningar – för dig som redigerar text
• Vanliga korrekturfel – och hur du åtgärdar dem

Skrivbrevet från Evas skrivskola

• Vänstertyngd tynger texten

Evas språkblogg

• Många kommatecken hackar upp läsningen
• Kommatering i översatta texter

Webbkurser om textredigering

• Ta hand om texten – en kurs i text­redi­gering, för dig som tar hand om egna texter och andras
• Kort om korrektur – en kurs där du lär dig effektiva arbetsmetoder för korrekturläsning

Webbkurs om knepiga pronomen

• Språkriktigheter – De eller dem eller dom? – den här kort­­kursen ger dig både den gramma­­tiska grunden och rejält med praktisk träning. Vill du bli ännu bättre på att skriva korrekt finns det två till kort­­kurser om heta språk­­frågor, och du kan köpa alla tre som ett paket: Språkriktigheter.

Fler snabba skrivtips

• De eller dem eller dom?
• Alla snabba skrivtips om pronomen
• Alla snabba skrivtips om språkriktighet

De som eller dem som på Evas språkblogg

• Ska normen eller språkpoliserna bestämma?
• De eller dem eller dom?
• De eller dem eller dom – ännu en gång
• Är tiden inne för en dom-reform?

Liten studie av bruket av de som eller dem som

• Till de som eller till dem som? En undersökning av norm och bruk

Mer läsning om de som eller dem som

• Språkrådets rekommendation
• Språkrådet rekommenderar – bok som bland annat tar upp de som eller dem som i kapitlet "Pronomenvariation".

Annons: