När vi närmar oss jul och vaknar till skönsång av vitklädda barn, då infaller sig förstås frågan: ska vi skriva lucia med stor eller liten bokstav?
Enligt den svenska skriftspråksnormen skriver vi helgdagar med liten bokstav: julafton, ramadan, halloween. Men det finns några undantag, och det är helgdagar eller särskilda dagar som har en tydlig koppling till en person, som Nobeldagen eller Valentindagen (men på svenska brukar vi ju oftast benämna den dagen alla hjärtans dag som vi skriver gement).
Men varför skriver vi då lucia och valborg gement? De är ju båda namngivna efter helgon?
Ja, det beror på att kopplingen till helgonen är svag. Det moderna luciafirandets rötter går tillbaka till när vi firade årets mörkaste natt – fram till 1753 låg vintersolståndet på den 13 december. På medeltiden fick det italienska helgonet Lucia sin dag 13 december och kopplades då ihop med den längsta natten då övernaturliga krafter var i färden.
Kopplingen kan ha förstärkts av ljudlikheten mellan Lucia och djävulens namn Lucifer. Och under lucianatten drog den onda Lussi, Lussikäringen eller Lussegubben fram. På vissa håll dansade man med lussebruden, en kvinna klädd i halm eller en halmdocka. Den moderna lucian dök upp i högreståndskretsar som ljusprydd lussebrud på 1700-talet, och på 1800-talet spred sig seden till universiteten – som bara var öppna för män, så deras lucior var manliga.
När Skansen i Stockholm började fira lucia på 1890-talet las äldre tiders staffanssjungning till lucians följe. Ursprungligen var det på annandagen som yngre män drog mellan gårdarna och sjöng och tiggde pengar, vilket lever kvar i otaliga versioner av sången Staffan stalledräng. Först 1927 tog det moderna luciafirandet fart när Stockholms Dagblad i en tävling utsåg en lucia.
Luciafirandet har alltså – som de flesta traditioner – en mycket brokig bakgrund och har väldigt lite att göra med det italienska helgonet. Så vi skriver lucia med litet l när vi talar om firandet: luciadagen, luciatåg, skolans lucia.
Men talar vi om helgonet eller någon annan som heter Lucia skriver vi förstås med stor L. Och handlar det om helgonets dag eller vem som har namnsdag 13 december skriver vi Luciadagen stort L.
Men i de flesta fallen bör du skriva lucia gement.
Fler snabba skrivtips
- Korrekta julhälsningar
- Före eller innan jul
- Alla snabba skrivtips om julord
- Alla snabba skrivtips om helgdagar
- Alla skrivtips om stor eller liten bokstav
Om helgdagar på Evas språkblogg
Bok om årstidshändelser
- Årets ord – om årstidshändelser och kalenderdagar – en bok som samlar alla inlägg på Evas språkblogg om årets ord till och med hösten 2024.
Mer läsning om lucia med stor eller liten bokstav
- Skrivs lucia med liten eller stor bokstav? – Språkrådets rekommendation.
- En språkfråga som ofta blir fel men som sällan upprör – språkprofessor Olle Josephson reder ut när helgdagar som lucia ska skrivas med stor respektive liten bokstav.
- Lucia – Nordiska museet berättar om luciatraditionerna i Sverige.
- Vem var Lucia? – Institutet för språk och folkminnen berättar om luciatraditionerna i Sverige.
Webbkurs om knepiga pronomen
- Språkriktigheter – De eller dem eller dom? – den här kortkursen ger dig både den grammatiska grunden och rejält med praktisk träning. Vill du bli ännu bättre på att skriva korrekt finns det två till kortkurser om heta språkfrågor, och du kan köpa alla tre som ett paket: Språkriktigheter.
Fler snabba skrivtips
De som eller dem som på Evas språkblogg
- Ska normen eller språkpoliserna bestämma?
- De eller dem eller dom?
- De eller dem eller dom – ännu en gång
- Är tiden inne för en dom-reform?
Liten studie av bruket av de som eller dem som
Mer läsning om de som eller dem som
- Språkrådets rekommendation
- Språkrådet rekommenderar – bok som bland annat tar upp de som eller dem som i kapitlet "Pronomenvariation".
Annons:
Annons: