Tangentbord med tre gröna knappar med mansymbol, likhetstecken, kvinnosymbol.

Köns­förtryck lever kvar i språket, men sam­tidigt för­ändras språket med samhälls­utveck­lingen. Idag för­söker vi där­för att an­vända ett mer jäm­ställt språk.

En in­byggd fördoms­fullhet i svenskan är att många beteck­ningar för yrken och upp­drag inne­håller ordet man, trots att det idag inte är själv­klart att upphovs­män, justerings­män och tales­män är män. Här kan du byta ut ledet man mot person istället, som i det idag etab­lerade tales­person. Andra person­beteckningar som ser ut att gå samma väg som tales­person är gärnings­man > gärnings­person, upphovs­man > upphovs­person och tjänste­man > tjänste­person.

Du kan också välja en köns­neutral syno­nym, som hand­läggare istället för tjänste­man, riksdags­ledamot istället för riksdags­man, juste­rare istället för justerings­man, for­skare istället för vetenskaps­man eller peda­gog istället för fröken.

Om du ska an­vända ett per­son­ligt pro­nomen när du gör en gene­rell syft­ning på en person vars köns­tillhörighet är irrele­vant eller okänd är det oftast smidigast att an­vända det nya köns­neutrala pro­nomenet hen. Det är idag väl etab­lerat och ökar stadigt i an­vänd­ning för varje år.

Mer om jämställt språk

Fler snabba skrivtips

Om jämställt språk på Evas språkblogg

Handbok från Språkrådet om jämställt språk

Rekommen­dationer från Språk­rådet om jäm­ställt språk

 

Arkiv