De som eller dem som?

Heter det de som eller dem som? Ja, kanske du fick lära dig i skolan att skriva dem som, men idag anses båda alternativen vara korrekta.

De eller dem är den språkfråga som engagerar mest idag. I talspråket använder vi sen länge dom både i subjekts- och objektsposition, men i formellt skriftspråk är rekommendationen fortfarande att vi ska använda de som subjekt och dem som objekt.

Ibland är det dock inte så tydligt vilket satsled det faktiskt handlar om.

Ett knepigt exempel är när ordet följs av en relativsats, en som-sats. Traditionellt har det ansetts att det korrekta är att använda objektsformen här, dem:

Anna gav presenter till dem som hade fyllt år under sommaren.

I exempelmeningen fungerar dem som indirekt objekt. Men man kan också se det som att tredjepersonspronomenet fungerar som subjekt i nominalfrasen och därför borde stå i subjektsform:

Anna gav presenter till de som hade fyllt år under sommaren.

Det här var en stor stridsfråga på 1900-talet, då det senare alternativet ansågs vara felaktigt. Men i slutet av förra århundrandet insåg forskare och språkvårdare att båda formerna har funnits i bruk under lång tid, och att det inte går att komma fram till vilken syntaktisk analys som är rätt.

Därför ses båda alternativen idag som korrekta i standardsvenskan. Du kan alltså välja vilket som – och du behöver inte irritera dig om andra gjort ett annat val än du hade gjort. Här är några exempel där båda alternativen går bra:

Hon gillar de/dem som skriver snabbt.

Hon ogillar de/dem som klankar ner på andras språk.

Flickan gav böcker till de/dem som ville ha något att läsa.

Anna sa åt de/dem som inte kunde hålla tyst.

För dig som glömt skolgrammatiken

Subjekt

Subjektet är det satsled som tillsammans med predikatet (det finita verbet och dess bestämningar) utgör kärnan i satsen. Subjektet kan bestå av ett enskilt ord, då oftast ett substantiv, eller en fras, en så kallad nominalfras.

Objekt

Objektet är en bestämning till satsens verb. Det oftast av en nominalfras (en del av en sats som fungerar syntaktiskt som ett substantiv). I svenskan har objektet sin ordinarie plats efter verbet. Vi skiljer i svenskan mellan direkt respektive indirekt objekt.

Direkt objekt brukar beteckna det som utsätts för subjektets predikatshandling, det som svarar på frågan: Vad?

Anna skriver en text åt dem.

Det indirekta objektet betecknar oftast en person, och anger den eller det som har, får, kan disponera eller berövas det som beskrivs med det indirekta objektet, det som svarar på frågan: Åt, för eller till vem?

Anna skriver en text åt dem.

Nominalfras

Nominalfras är en del av en sats som fungerar syntaktiskt som ett substantiv. Nominalfrasen kan bestå av ett substantiv, flickan, ett substantiviskt pronomen, hon, eller ett egennamn, Anna. Ordet kan stå ensamt eller tillsammans med bestämningar: den lilla flickan eller Anna som bor i Vällingby.

Relativsats

Relativ sats eller relativ bisats är en så kallat attributiv bisats, det vill säga en bisats som fungerar som en bestämning till substantivet i en nominalfras. Relativsatsen brukar stå efter nominalfrasen och inleds ofta med som, vars, vilket, vilket.

I exemplet nedan är nominalfrasen fetad och relativsatsen kursiv.

Hon skrev ett mejl till den orättvisa läraren som hade gett henne för lågt betyg.

Webbkurs om knepiga pronomen

Språkriktigheter – De eller dem eller dom? – den här kortkursen ger dig både den grammatiska grunden och rejält med praktisk träning. Vill du bli ännu bättre på att skriva korrekt finns det två till kortkurser om heta språkfrågor, och du kan köpa alla tre som ett paket: Språkriktigheter.

Fler snabba skrivtips