translitterera

Att translitterera namn från språk med andra skrift­system än det latinska alfa­betet är inte alltid så lätt, särskilt som olika språk har olika system för trans­littereringen.

Du kanske har noterat alla de olika stav­ningar av politiska ledares namn som florerat genom åren, till exempel ryska ledare som Gorba­tjov/Gorba­chev eller Chrusj­tjov/Khrush­chev eller varför inte den libyska ledaren Muammar Kaddafi vars namn även stavats Khaddafi, Khadaffi, Qaddafi eller Gaddafi?

Varför skrivs deras namn så olika?

När man över­sätter från ett skrift­system till ett annat använder man sig antingen av trans­litterering eller tran­skribering. När man trans­littererar byter man ut tecken för tecken enligt ett bestämt system, medan man utgår från uttalet när man trans­kriberar och försöker åter­ge ljuden som de brukar stavas på det egna språket.

Språk som använder det kyrilliska alfa­betet trans­littererar vi, men olika språk använder olika system för trans­littereringen. På engelska skriver man till exempel Chernobyl medan vi på svenska skriver Tjernobyl – eller Tjornobyl om vi väljer att translitterera från ukrainska istället för från ryska.

Traditionellt har vi trans­littererat ukrainska plats­namn från ryska, men i och med Ryss­lands anfalls­krig mot Ukraina började många använda de ryska namnen istället. Då kanske du såg flera varianter på stav­ningen av Ukrainas huvud­stad, som Kuyiv eller Kuiv.

Dock ska man komma ihåg att nästan en tredje­del av ukrainarna har ryska som moders­mål och två­språkig­heten var ingen politisk fråga före kriget. Just stav­ningen Kiev är dessutom en exonym, en för­svenskad stav­ning i likhet med att vi skriver Köpen­hamn och inte Køben­havn. Med de trans­littererings­system vi använder för ryska idag skulle staden skrivas Kijev.

Ofta är det ryska och arabiska namn du kan bli osäker på hur du ska translitterera eftersom vi inte använder samma system på svenska och engelska, och de engelska variant­erna slinker ofta med i över­sätt­ningar till svenska.

Det blir inte lättare av att vissa namn inte skrivs enligt de system vi använder idag för att de tidigare variant­erna är så pass kända, som El Alamein som borde skrivas al-Alamayn om vi följde dagens system för att translitterera arabiska.

Kinesiska transkriberar vi och det finns flera system för det. 1979 över­gick vi till pinyin­systemet som används i andra språk också, men fort­farande lever några svenska stav­ningar kvar som Peking (Beijing), Kanton (Guangzhou) och Hongkong (Xianggang).

Hur ska du då veta hur du ska translitterera (eller tran­skribera) namn från språk med andra alfa­bet? Mitt tips är att använda TT-språket, National­encyklopedin och Wiki­pedia, länkar nedan.

Fler snabba skrivtips

Evas språkblogg och Skrivbrevet från Evas skrivskola

Mer om att translitterera

  • TT-språket är norm i svenska medier, och här hittar du bra hand­fasta tips om hur du skriver namn från andra språk.
  • Nationalencyklopedin, NE.se, är också norm­givande, och här hittar du många namn. Inte bara historiska, redak­tionen brukar vara snabb på att upp­datera vid stora nyhets­händelser. Vill du bara ha tag på stav­ningen av ett namn klarar du dig på gratis­versionen, men skriver du mycket är det värt med en prenumeration.
  • Wikipedia har ingen fast redak­tion utan skrivs av användare, men min erfaren­het är att stav­ningen av namn är mycket pålitlig.
  • Stöter du ofta på olika språk är den här boken användbar: Sveriges språk­flora av Sofia Malm­gård och Morena Azbel Schmidt. Längst ner på sidan ligger en för­synt länk till en pdf med kapitlet om ryska, ukrainska och vitryska som du kan ladda ned gratis.
  • Det finns också SIS-standarder för translitterering från olika skriftsystem, och du kan ladda ned pdf:er gratis från SIS sajt.

 

Annons:

Snabba skrivtips

Kortfattade tips som lär dig att skriva vårdat, enkelt och begripligt i arbetet.

Kategorier

Arkiv

Annons: