Lix är det mest kända och använda läsbarhetsindexet i Sverige. Indexet placerar din text i en skala över svårighetsgrad – men kan du lita på att ett lågt lixtal räcker för att din text ska vara begriplig?
Det finns flera läsbarhetsindex, formler för att mäta en texts läsbarhet, men i Sverige är det mest använda lix. Lix togs fram av pedagogikforskaren Carl-Hugo Björnsson 1968 och finns beskrivet i hans bok Läsbarhet.
Lix räknas ut genom att lägga ihop medeltalet ord per mening och andelen ord med fler än sex bokstäver. Värdet i procent jämförs sedan med en skala som Björnsson tagit fram för olika typer av text.
Björnsson ansåg aldrig att lix skulle vara något annat än ett komplement till den allmänna innehållsprövningen. Sedan 1968 har det hunnit forskas mycket på läsbarhet och begriplighet, så vi vet att genomsnittlig längd på meningar och ord bara är en variabel av flera – och knappast den mest avgörande.
Betydligt viktigare är istället att titta på ur vilket perspektiv texten är skriven, i vilken situation den blir läst i, hur väl den stämmer in på våra förväntningar på en text i den aktuella genren och hur väl texten hänger samman.
Det finns också en mängd andra ytspråkliga aspekter som är viktigare för läsbarheten, som luftig layout, tydliga rubriker och punktlistor.
Lixvärden kan möjligen vara intressanta på generella nivåer, och man kan använda lix som grunddata till en textanalys. Som en vanlig skribent har du dock inte så mycket nytta av lix. Det är bättre att du lägger din energi på att tänka igenom textens syfte, perspektiv och genre innan du börjar skriva och att du tänker på dispositionen och textbindningen när du skriver.
Fler snabba skrivtips
Om lix och andra läsbarhetsindex på Evas språkblogg
Mer om lix
- LIX räknare – webbsida där man kan lägga in sin text för att få ut lix-värdet.
- Läsbarhet av Carl-Hugo Björnsson
- Begrips – en artikel av språkforskaren Lars Melin om vilka faktorer som avgör en texts begriplighet. Bland annat visar han hur man kan manipulera lix.
Annons:
Annons: