Tre punkter i meningen markerar utelämning, avbrott eller paus. Men det kan också vara en känslomarkör eller visa på en öppen fortsättning som läsaren själv får tolka.
Först 2008 fick tre punkter status som ett eget skiljetecken, då det fick ett eget avsnitt i den normgivande handboken Svenska skrivregler. Innan dess hade tecknet presenterats som en undergrupp till skiljetecknet punkt i skrivhandledningar.
Tecknet benämns typografiskt som ellips och kan även kallas uteslutningstecken, utelämningstecken, ellipsligatur eller ellipsis. Det ska inte delas upp på olika rader, men skriver du digitalt brukar programmen behandla de tre punkterna som ett enhetligt tecken.
Tre punkter markerar ett avbrott, till exempel att något har utelämnats eller att det görs en paus. Antalet punkter ska vara just tre, varken fler eller färre, och det ska vara mellanslag före första punkten och efter sista:
När man gör avbrott i en mening … hur var det nu?
Skriver du en mer formell text, till exempel en akademisk text, och använder tre punkter för att markera utelämning i citat bör tecknet omges av hakparentes.
Om tre punkter avslutar en mening […] kan ett fråge- eller utropstecken följa på de tre punkterna”. (Svenska skrivregler, 2017)
Om en mening avslutas med tecknet ska du inte lägga till ytterligare en punkt. Som citatet ovan säger kan du däremot använda frågetecken eller utropstecken efter dem.
– Kanske man kan avsluta meningen med tre punkter …
– Skulle man ha två punkter eller tre eller …?
– Han skrev fyra punkter igen, den förbannade …!
Om meningen som avslutas med tre punkter är en replik som följs av en anföringssats ska det vara kommatecken före anföringssatsen.
– Kanske man kan avsluta meningen med tre punkter …, sa han tveksamt.
Om de tre punkterna inte markerar utelämnade ord utan att ett ord är avbrutet ska du inte göra mellanslag före första punkten.
– Nu har han skrivit fyra punkter istället för tre, den förb… den svårlärda skribenten!
I texter med mer vardaglig stil används tre punkter i slutet av meningen ofta som en signal för en öppen fortsättning där skribenten antingen lämnar till läsaren att tolka resten eller menar att det är självklart vad som följer. Ofta är det då en känslomarkör.
Jag blir så trött … Han skriver alltid fyra punkter istället för tre, men han kanske inte kan räkna …
I matematiska sammanhang kan tre punkter användas för att ange utelämningar i en talföljd.
3, 30, 300 … 300 000
I mer formell text är det oftast bäst att bara använda det här skiljetecknet när du till exempel utelämnar något i ett citat. Som känslomarkör passar det bättre i mindre formell text eller skönlitteratur, där det kan ha stor stilistisk effekt. Men som med alla stilistiska grepp gäller det att använda det med måtta.
Fler snabba skrivtips om interpunktion
Evas språkblogg om direkt anföring
Mer läsning om tre punkter
- Svenska skrivregler – handbok från Språkrådet
- Skiljeteckensboken – av Siv Strömquist
- Wikipedia om tre punkter
Annons:
Annons: