Bild på måttband och texten "Mäter lix läsbarhet?"

Lix är det mest kända och an­vända läsbarhets­indexet i Sverige. Indexet placerar din text i en skala över svårighets­grad – men kan du lita på att ett lågt lix­tal räcker för att din text ska vara begriplig?

Det finns flera läsbarhets­index, formler för att mäta en texts läsbar­het, men i Sverige är det mest an­vända lix. Lix togs fram av pedagogik­forskaren Carl-Hugo Björns­son 1968 och finns be­skrivet i hans bok Läsbarhet.

Lix räknas ut genom att lägga ihop medel­talet ord per mening och an­delen ord med fler än sex bok­stäver. Värdet i procent jämförs sedan med en skala som Björns­son tagit fram för olika typer av text.

Björns­son ansåg aldrig att lix skulle vara något annat än ett komp­lement till den all­männa innehålls­prövningen. Sedan 1968 har det hunnit forskas mycket på läsbar­het och begriplig­het, så vi vet att genom­snittlig längd på meningar och ord bara är en vari­abel av flera – och knappast den mest avgörande.

Betyd­ligt viktig­are är istället att titta på ur vilket per­spek­tiv texten är skriven, i vilken situ­ation den blir läst i, hur väl den stämmer in på våra för­vänt­ningar på en text i den aktuella genren och hur väl texten hänger samman.

Det finns också en mängd andra yt­språkliga aspekter som är viktig­are för läsbar­heten, som luftig layout, tydliga rubriker och punktlistor.

Lixvärden kan möj­ligen vara intressanta på generella nivåer, och man kan använda lix som grund­data till en text­analys. Som en vanlig skribent har du dock inte så mycket nytta av lix. Det är bättre att du lägger din energi på att tänka igenom textens syfte, per­spektiv och genre innan du börjar skriva och att du tänker på dis­positionen och text­bindningen när du skriver.

Fler snabba skrivtips

Om lix och andra läsbarhetsindex på Evas språkblogg

Mer om lix

 

[uo_breadcrumbs]

Arkiv